Om målrationalitet och sjukgymnastik

Recension av
Askeland G A: Studier och klientarbete - samma arbetsprocess?, Studentlitteratur, Lund, 1996.

Studier och klientarbete kan förstås som två likartade processer. När jag fick denna bok i min hand, slog det mig att ännu ett bidrag till kognitiv terapi skulle recenseras. Riktigt så enkelt är det emellertid inte - den aktuella boken har ett större djup än behavioristisk teknik för tankepåverkan.

Emellertid tar boken sin utgångspunkt i att problemlösning vid lärande och vid behandling av klienter är av likartad karaktär. Utifrån följande sex faser kan såväl undervisning som behandling organiseras:

problemdefiniering
kartläggning
analys/bedömning
målformulering
genomförande
utvärdering

Modellen är alltså ”målparadigmatisk” eller målrationell för att använda ett weberianskt begrepp. Det här kan låta rosenkindat enkelt och rationellt, men jag kan inte skaka av mig min skepsis mot modeller som litet naivt hyllar målformulering-praktik-utvärdering. Det är så mycket som talar mot målrationalitet, varför vi i stället borde uppehålla oss kring vad som faktiskt sker. När Sverige t ex skall sanera och eliminera den stora statsskulden är ju socialdemokraternas mål (läs partiprogram) inte att fattiga skall betala skulden, men det är vad som faktiskt sker! Mål kan vara klara, luddiga eller helt obegripliga, men vi bör inte fästa allt för stor uppmärksamhet på mål, utan i stället koncentrera oss på vad som sker. Målet att kärnkraften skall vara avvecklad år 2010 tror få på. Istället kan vi få se en utbyggd kärnkrafts­producerad elektricitet till detta år.

Bortsett från tron på det målrationella, är det en trevlig bok som säkert studen­ter kan uppskatta. Boken är metodisk - på gränsen till övermetodisk i del II som är en övningsbok i hur man använder sig av den anförda problemlösnings­modellen. Boken vänder sig, enligt författaren, till högskolestuderande inom social omsorg och socialt arbete såsom blivande socialpedagoger och socio­nomer, men kan även användas i sjuksköterske- och psykologutbildningarna.


Duesund L: Kropp, kunskap & självuppfattning, Liber utbildning, Stockholm, 1996.

Här föreligger ytterligare en från norska översatt bok (vi har svårt att hävda oss mot Norge - det är inte bara i idrott, statsfinanser etc som vi har svårt att göra oss gällande). Boken ligger i ett överlappningsfält mellan pedagogik och idrott, varför jag föreställer mig sjukgymnaster eller blivande sjukgymnaster fått tillgång till en bok att glädja sig åt.

Maurice Merleau-Ponty är den fenomenolog och existentialist som författaren låter vara utgångspunkt för den teoretiska framställningen. Bokens andra del behandlar självuppfattning och även mätning av självuppfattningen. Del III behandlar kunskap och inte minst finns ett intressant avsnitt om tyst kunskap. Kroppens relation till kunskap och även till kultur (del IV) diskuteras.

Kort sagt en spännande bok som jag menar inte bara hör sjukgymnaster till, utan kanske i än högre grad på de kurser och linjer som behandlar hälsa och hälso­pedagogik. Kanske även en bok för blivande distriktssköterskor. Ett dokument över hur existens och kropp är ett.

Bengt Sjöström